EU:s ”Tillsammans för psykisk hälsa på arbetsplatsen” kampanj: Varför psykisk hälsa nu är ett företagsansvar


EU-Oshas “Tillsammans för psykisk hälsa på arbetsplatsen”-kampanj startar den 20 oktober med en stor konferens i Wien. 1 av 3 EU-arbetare upplever arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilket kostar EU-ekonomin uppskattningsvis €620 miljarder årligen. Arbetsgivare är redan skyldiga att hantera psykisk hälsa enligt EU:s ramdirektiv 89/391/EEG, även om tillämpningen varierar mellan medlemsländerna. En rapport från Europaparlamentet (genom Regel 47) driver på för bindande EU-omfattande lagar, verkställbara rättigheter att koppla från, och obligatoriska årliga riskbedömningar. Företag måste nu granska sina psykosociala riskrutiner — prioritera förebyggande över reaktiva wellness-initiativ för att följa reglerna och förbereda sig för kommande regler.


Denna oktober kommer EU att lansera sin hittills mest ambitiösa kampanj om psykisk hälsa på arbetsplatsen. Om du är en arbetsgivare är det nu dags att reflektera över dina nuvarande rutiner och förbereda för de ändringar som kommer. För att förstå varför detta ämne är viktigt och hur stor utmaningen är, låt oss titta på några viktiga siffror.

  • 1 av 3 EU-arbetare säger att arbete orsakar eller förvärrar stress, ångest eller depression;
  • 44% står inför svår tidspress eller överbelastning;
  • 45% rapporterar risker för deras mentala välmående;
  • I genomsnitt förlorar varje anställd 9,4 arbetsdagar per år på grund av psykiska hälsoproblem. I hela EU summerar detta till uppskattningsvis €620 miljarder i samhälls- och ekonomiska kostnader enbart från arbetsrelaterad depression;
  • Sedan 2015 har andelen anställda som utsätts för hög arbetsintensitet ökat från 27% till 40%.
  • Nästan 1 av 3 arbetare säger att de är dåligt informerade, eller inte informerade alls, om hur man förebygger stress på jobbet;
  • Mer än 1/3 av EU-arbetarna rapporterar att de känner sig trötta, och nästan 30% upplever arbetsrelaterad stress, depression eller ångest.

Vad finns redan på EU-nivå?

Folk är inte alltid medvetna om att förebygga alla arbetsplatsrisker, inklusive de som kan leda till kronisk stress, utbrändhet och ångest, redan är ett lagkrav enligt EU:s ramdirektiv 89/391/EEG. Enligt det direktivet är arbetsgivare lagligt skyldiga att behandla psykiskt välbefinnande med samma allvar som fysisk säkerhet:

  • Riskbedömning: Arbetsgivare måste utvärdera och dokumentera alla arbetsplatsfaror och eliminera risker vid källan.
  • Planering för förebyggande: Prioritera kollektiva säkerhetsåtgärder framför individuella skyddsutrustningar.
  • Arbetarkonsultation: Tillhandahålla balanserat deltagande, information och representation kring säkerhet.
  • Hälsokontroll: Säkerställa lämpliga hälsokontroller för arbetare baserat på arbetsplatsrisker.
  • Olycksrapportering: Föra register och lämna rapporter om arbetsplatsolyckor som orsakar långvarig arbetsförmåga.

Det finns dock stora skillnader i hur EU-länderna hanterar psykosociala risker. Vissa länder, såsom Sverige, Belgien och Danmark, har starka nationella lagar på plats. Andra ser fortfarande psykisk hälsa främst som ett HR-ämne snarare än en central arbetsplatsfråga.

Granska din efterlevnad av psykosociala risker idag.

Använd Siffis proaktiva självbedömningsverktyg för att utvärdera dina arbetsplatsrutiner före EU-Osha-kampanjens start.

Vad förväntas för närvarande av arbetsgivaren?

EU-OSHA (The European Agency for Safety and Health at Work) har identifierat fem prioriterade områden:

  • Psykosocial riskbedömning och hantering

Arbetsgivare bör tillämpa ett systematiskt tillvägagångssätt: identifiera risker, involvera anställda och deras företrädare, sätta tydliga prioriteringar, införa handlingsplaner och regelbundet kontrollera framsteg. Starkt ledarskap och att göra dessa metoder till en del av de dagliga rutinerna är avgörande för verklig förändring.

  • Trakasserier, sexuella trakasserier och våld

Det är avgörande att bygga en nolltoleranskultur, införa tydliga rapporteringsprocedurer och adressera grundorsaker i både organisationskultur och ledarskapsstil.

  • Fysiska risker och mental hälsa

Fysiska och psykosociala risker är nära kopplade. Höga psykosociala krav kan öka risken för olyckor och muskel- och skelettproblem. Därför är det viktigt att se på hela arbetsmiljön, inte bara en del.

  • Psykosociala risker inom hälso- och sjukvårdssektorn

Personer som arbetar inom hälso- och sjukvård möter särskilt hög arbetsbelastning, emotionella krav och till och med våld från tredje parter. Denna sektor behöver särskild uppmärksamhet och förebyggande strategier som passar dess unika utmaningar.

  • Stöd för mental hälsa på arbetsplatsen

Uppmuntra öppna samtal, arbeta för att minska stigma, erbjuda tidigt stöd och etablera effektiva återgångsprocesser till arbete. Samarbete mellan chefer, anställda och hälsoexperter är avgörande.

Vad är på gång?

I mars 2026 släppte Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor sin rapport där man föreslår lagstiftning för att flytta arbetsplatsens mentala hälsa från frivilliga initiativ till bindande och verkställbara juridiska standarder. Det anger till exempel att individuella strategier för att hantera stress inte bör ersätta en arbetsgivares juridiska skyldighet att förebygga risker. Man ber också Europeiska kommissionen att lämna in ett förslag om ett juridiskt bindande direktiv och flytta bevisbördan från anställd till arbetsgivare.

Viktiga skyldigheter som föreslås för arbetsgivare:

  • Obligatoriska riskbedömningar: Arbetsgivare måste genomföra en deltagande psykosocial riskbedömning minst en gång per år och vid större omstruktureringar på arbetsplatsen. Medan det ursprungliga direktivet föreskriver allmänna riskbedömningar, fokuserar det kraftigt på fysisk säkerhet. Detta förslag tvingar företag att juridiskt utvärdera systematiska psykologiska stressfaktorer (såsom arbetsbelastning, brist på rollklarhet och organisatoriska förändringar)
  • Årliga handlingsplaner: Organisationer måste publicera och genomföra konkreta handlingsplaner med åtgärder för att minska överdriven arbetsbelastning, begränsa oförutsägbara arbetstider och etablera regler för digital övervakning/AI. Detta omvandlar mental hälsa från en “mjuk HR-policy” till en hård efterlevnadsskyldighet. Planer måste tydligt rikta sig mot problem som överdriven arbetsbelastning, oförutsägbar schemaläggning och minskning av digital övervakning eller AI-drivna ledningsspårningar.
  • Verkställbar rätt att koppla bort: Etablerar en klar rättighet för arbetstagare att inte svara på arbetsrelaterade kommunikationer utanför arbetstid. Det fastställer en uttrycklig, juridiskt verkställbar rättighet för anställda att stänga av arbetsenheter och ignorera arbetsrelaterade kommunikationer utanför avtalade timmar utan att riskera sanktioner.
  • Stöd för återkomst till arbete: Arbetsgivare måste skapa individuella, strukturerade återgångsplaner för anställda som återvänder efter frånvaro orsakad av stress, utbrändhet eller trakasserier. Istället för att låta arbetstagare återvända till den exakta miljö som orsakade deras frånvaro, måste arbetsgivare erbjuda strukturerade, individuella anpassningar, såsom fasvis återkomst eller modifierade uppdragsallokeringar.
  • Genomdrivande & Sanktioner: Medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att etablera effektiva, proportionerliga och avskräckande finansiella/juridiska sanktioner för överträdelser. För att förhindra att detta blir en kryssmarkeringsövning kräver förslaget att staterna utbildar specialiserade arbetsinspektörer specifikt utrustade för att granska psykosociala arbetsmiljörisker.

Bygg en regelrätt förebyggande strategi.

Boka en konsultation med Siffis specialister inom mental hälsa på arbetsplatsen för att bygga en juridiskt godkänd återgångs- och förebyggande strategi.

Komplexiteten i det europeiska systemet

Det är fortfarande en lång väg kvar innan detta kan genomföras. Det föreslagna direktivet delar europeiska lagstiftare och sociala partner i två distinkta läger. Medan båda sidor är överens om att psykisk hälsa på arbetsplatsen är en kris, är de fundamentalt oense om huruvida hårda, juridiskt bindande europeiska lagar är rätt väg att gå.

I det här skedet väntar vi fortfarande på kommitténs beslut om detta förslag.

En vanlig parlamentsrapport är bara en åsiktsartikel som lätt kan ignoreras. Men detta är en speciell sådan. Föredragande Ceulemans använder regel 47, en speciell “makt” som inkluderar ett fullskaligt lagförslag. Om det antas, utlöser det en juridisk förpliktelse: Europeiska kommissionen måste svara inom tre månader och antingen införa lagen eller formellt förklara varför de vägrar att göra det.

Men under regel 47, för att förvandla detta förslag till verklighet, kan inte föredragande Ceulemans team vinna en vanlig omröstning. I detta specifika fall krävs en absolut majoritet, oavsett hur många som faktiskt dyker upp för att rösta. Med 720 totala platser i nuvarande Europaparlamentet behöver förslaget exakt 361 “Ja”-röster för att antas.

De nästa viktiga stegen:

  • För närvarande: pågående debatter
  • September (troligtvis): utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) röstar
  • Plenumomröstning, indikativt 5 oktober 2026.
  • Kommissionens respons. Om den antas blir det en artikel 225 TFEU-förfrågan; under ramavtalet måste kommissionen svara inom tre månader (~januari 2027) och ge skäl om den avslår att lagstifta.

Den kommande kampanjen

Det är i detta sammanhang som EU:s byrå för arbetsmiljö kommer att lansera sin kampanj “Hälsosamma arbetsplatser” nästa år, med fokus på “Tillsammans för psykisk hälsa på arbetsplatsen”. En kampanj som för första gången enbart fokuserar på psykosociala risker och mental hälsa. Den kommer officiellt att starta den 20 oktober med en konferens i Wien, och evenemang kommer att fortsätta in i 2027 och 2028. Men du behöver inte vänta. Kampanjens webbplats och guide är redan tillgängliga, tillsammans med fallstudier och rapporter publicerade under sommaren. Även om EU-OSHA inte själv kan stifta lagar, är detta massiva initiativ strategiskt utformat för att forma det politiska klimatet just när Europeiska kommissionen beslutar om utkastet till direktiv om psykosociala risker ska formaliseras.

Vad behöver jag som HR göra?

Som vi har sett handlar det inte om att införa en ny lag, utan om att säkerställa att vi följer den som redan finns. Så för det första, ingen anledning att få panik. Men det är definitivt den perfekta tiden att granska företagets rutiner och säkerställa att de uppfyller kraven i det europeiska direktivet innan kampanjen ens börjar. Vet du inte var du ska börja? Vi är här för att hjälpa till. Från början har Siffi fokuserat på förebyggande och proaktivitet. Våra självutvärderingsverktyg hjälper dig att förstå var du står, vidta åtgärder och följa dina framsteg vid varje steg. Ta kontakt idag och förbered dig innan kampanjen börjar.

Vanliga frågor

Ja. Under det nuvarande EU:s ramdirektiv 89/391/EEG måste arbetsgivare bedöma och minska alla arbetsmiljörisker, inklusive psykosociala risker som stress, utbrändhet och ångest.

Ledd av EU-OSHA syftar kampanjen till att öka medvetenheten om psykosociala risker, främja förebyggande organisatoriska strategier och uppmuntra arbetsgivare runtom i Europa att ta itu med psykisk hälsa med samma allvar som fysisk säkerhet.

Det föreslagna direktivet skulle göra psykosociala riskbedömningar obligatoriska årligen, införa en lagstadgad rätt till frånkoppling, lägga den juridiska bevisbördan på arbetsgivarna samt kräva strukturerade återgångsplaner efter frånvaro på grund av psykisk ohälsa.

Förslaget genomgår parlamentariska processer, med viktiga utskotts- och plenaromröstningar som förväntas hösten 2026. Om det antas kommer Europeiska kommissionen att ha tre månader på sig att svara, varefter tidsfrister för nationellt införlivande kommer att gälla i EU:s medlemsstater.

HR-ledare bör genomföra en omfattande översyn av befintliga policyer för psykisk hälsa, integrera mental välbefinnande i standardriskbedömningar, fastställa tydliga policyer för digitala gränser och införa proaktiva stödstrukturer som Siffi’s självbedömningsverktyg.

Om författaren

Morgane Oleron

Morgane Oléron

Psychology Content Writer at Siffi

Morgane crafts compassionate, engaging content that makes mental health conversations more human and accessible. At Siffi, she combines storytelling with strategy to foster a culture of care and connection in the workplace.

Senaste inlägg

Hur redo är din organisation?

Gör en snabb självutvärdering för att upptäcka hur ditt företag ligger till när det gäller mental hälsoberedskap

Rapport om välmående på arbetsplatsen

Benchmarkdata från 50+ organisationer om användningen av mental hälsa, ROI, och vad som faktiskt driver medarbetarengagemang.

Vänligen ange en giltig e-postadress