Ännu en negativ rubrik: hur nyheter påverkar vår mentala hälsa

Hur kände du när du läste dessa rader? Uppstod ångest, spänning eller hopplöshet?

Om så är fallet, är du inte ensam.

I dagens värld når krisnyheter—krig, naturkatastrofer, ekonomiska krascher, pandemier och våldsamma händelser—oss i nästan realtid. Vi är inte längre bara vittnen till våra egna samhällen utan åskådare av global oro.

Nyhetsflödet stannar aldrig — sociala medier, rubriker, notiser och bilder håller oss i ett konstant tillstånd av vaksamhet som om vi är personligen inblandade i varje händelse.

Men den mänskliga hjärnan var inte evolutionärt designad för denna typ av global informations- och stressöverbelastning. De farosignaler som en gång hjälpte oss att överleva verkliga fysiska hot aktiveras nu på samma sätt varje gång vi läser om en tragedi — även om den är långt borta och inte påverkar oss direkt.

Vår hjärna reagerar på osynliga hot som om de vore verkliga och omedelbara: stresshormonnivåerna (kortisol) ökar, hjärtfrekvensen stiger, sömnkvaliteten minskar och vår förmåga att fokusera minskar. Med tiden kan detta tillstånd leda till kronisk krismedvetenhet—en psykologisk beredskap för en kris som aldrig faktiskt kommer. Det är utmattande och dränerande och kan leda till utbrändhet.

Kronisk krismedvetenhet

Detta är ett tillstånd där en person ständigt är beredd att reagera på faror som inte direkt berör dem. Det kan resultera i mental utmattning och en känsla av att “inget känns bra längre”, samtidigt som vår förmåga att njuta av de små glädjeämnena i vardagen minskar. Trötthet, minskad koncentration, sömnlöshet, ångest och till och med apati är allt vanligare upplevelser i dagens värld.

Många känner att de inte längre kan hantera nyheterna, men samtidigt fruktar de att “missa något viktigt.” Detta skapar en ond cirkel — vi fortsätter att scrolla trots utmattning, absorberar världens lidande över vilket vi inte har någon verklig kontroll.

Vad kan hjälpa?

Kronisk krismedvetenhet påverkar inte bara oss individuellt — det sipprar tyst in i våra arbetsdagar också, påverkar fokus, motivation och interpersonell kommunikation. Här är några enkla men effektiva steg som kan hjälpa till att återställa inre frid och balans mitt i globalt kaos:

Skapa en medveten informationsdiet.

Fråga: “Hjälper denna information mig idag?”

Skapa lugn inom dig — och låt det reflektera utåt.

Förvandla hjälplöshet till handling.

Som ledare och kollegor har vi också makten att stödja varandra i att navigera denna pågående informationsöverbelastning. Det betyder inte att ha alla svar — ibland handlar det helt enkelt om att erkänna att känsla av utmattning eller distraktion är mänskligt.

Att uppmuntra medvetna pauser från nyhetskonsumtion, modellera hälsosamma gränser och erbjuda utrymme för lugn — även små saker som en tyst stund före ett möte eller att kolla in med någon som verkar avlägsen — kan skapa en mer grundad arbetsplats.

När människor känner sig stödda växer deras motståndskraft. Och när vi skapar en miljö där det är okej att pausa och andas hjälper vi alla att visa sig lite mer hela.

Våra hjärnor var aldrig menade att bära världens tyngd 24/7. Vi kan vara omtänksamma och medvetna utan att riva oss själva i bitar. Låt oss tillåta oss själva att vara mänskliga — och ibland betyder det att säga “nej” till nyheterna så att vi kan säga “ja” till oss själva.